Projektets hypotes är att motståndskraftiga (resilienta) växthussystem, baserade på låg energiförbrukning, lämplig växtföljd, användning av agroekologiska service grödor (ASC) samt lokala organiska tillsatser, kan tillämpas vid alla breddgrader i Europa. Arton månader efter projektstart vi kan skönja att denna hypotes stämmer, men fler försök behövs.
På de fem försöksplatserna i Belgien, Danmark, Frankrike, Italien och Schweiz jämförs två typer av växthusproduktionssystem:
- Ett mer intensivt system (”business as usual”, BAU) som bygger på det vanliga tillvägagångssättet enligt det ekologiska regelverket i de olika länderna och
- En eller flera innovativa (INN) system med fler växtföljdsled och ett antal olika agroekologiska tillvägagångssätt.
BAU och INN systemen analyseras med hjälp av en multidisciplinär ansats, som tar hänsyn till skörd, tillgänglighet av växtnäring, markbördighet och –hälsa samt biodiversitet (nematoder, mikrobiell aktivitet, ogräsdiversitet, sjukdomar) samt livscykelanalys.
Under de första tre månaderna definierades BAU och INN för de fem försöksplatserna:
I Italien jämförs nio system, men huvudfokus ligger på tre: ett intensivt ekologiskt system (BAU), med solarisering, organiska handelsgödselmedel, samt ekologiskt godkända växtskyddspreparat; ett biodynamiskt system (BIODYN) med biodynamiska preparat, företagsegen kompost samt gröngödsel; och ett ekologiskt system (AGROEC) där organiska handelsgödselmedel ersatts med biogödselkompost och gröngödsel.
I Belgien hade BAU systemet barmark mellan kulturerna och använde sig av grönkompost och marktäckning med plast för att minska ogräsförekomsten. I det belgiska INN system ersattes träda mellan kulturerna med ASC och vinterodlade bladgrönsaker; utöver detta användes högkvalitativ företagsegen kompost, marktäckning med halm samt blomsterremsor.
I Frankrike jämfördes sex system, men huvudfokus låg på ett BAU system med tomat som huvudkultur och vinterodlade bladgrönsaker odlade enligt bruklig standard i Frankrike samt på ett INN system med blandade radkulturer, blomsterremsor och marktäckning.
I Schweiz jämfördes två BAU och INN system. Växtföljden i det ena BAU system bestod av enbart ett fåtal kulturer; växthuset värmdes i enlighet med det schweiziska regelverket för ekologisk odling och skadeinsekter kontrollerades med svavel och koppar. De andra systemen odlades i frostfria växthus med en mer divers växtföljd, alternativa gödslings- och växtskyddsstrategier samt ASC.
I Danmark består BAU systemet av en tomatkultur som odlas i uppvärmda växthus. INN systemen inackorderades i frostfria växthus, med tre till fyra odlingscykler per år, och omfattade vinterodlade bladgrönsaker, tomater och blomsterremsor.
Våra preliminära resultat visar att odling av korta gröngödslingskulturer garanterar en relativt långsam kvävefrisättning över tid, medan solarisering levererar omgående höga mängder mineraliserat kväve, vilket har negativa miljöeffekter.
- Skillnader i markhälsa och funktionell biodiversitet undersöks i BAU och INN systemen vid varje försöksplats genom att kartlägga markens bakterie-, svamp- och nematodsamhällen samt insekts- och ogräspopulationer. Den högsta mikrobiella aktiviteten fastställdes vid den franska försöksplatsen, medan den var lägst i de belgiska och danska systemen. Metagenomanalys av bakterie- och svampsamhällen bearbetas för tillfälle.
- Totalantalet nematoder samt nematodsläkten varierade mellan de olika platserna. Analys av funktionell biodiversitet med hjälp av markbördighetsindex samt nematoddiversitet beräknades och kommer att användas för att jämföra systemens resiliens.
- Olika stammar av insektsparasitära svampar isolerades från de fem försöksplatserna. Högst var antalet I Italien och Frankrike, följt av Schweiz, Belgien och Danmark. Tre svampstammar förmådde att koloniserar växtens inre; av dessa minskade två stammar utvecklingen av skadegöraren Tuta absoluta, medan en förlängde dess utveckling.
- Insektdiversitet bedömdes genom uppsamling av insekter i fällor placerade i växthusen; den var högst i de italienska och lägst I de danska och belgiska växthusen.
- Ogräsbedömningen vid de fem försöksplatserna visade att diversiteten inte påverkades genom val av odlingssystem (BAU eller INN) inom de olika försöksplatserna; däremot varierade det mellan försöksplatserna.
Odlare, beslutsfattare och allmänheten har haft möjlighet att få inblick I aktiviteterna och utvecklingen genom ”Öppet hus” som anordnats upprepade gånger på försöksplatserna. Även konsumenterhar haftmöjlighet att bli delaktiga i projektet och lära sig mer om diversifierade produktionssystem genom sammankomster i Schweiz, Danmark och Italien. För information om avslutade och kommande sammankomster, samt resultat och uppdateringar från projektet, besök projektets hemsida: https://www.greenresilient.net/ eller följ projektet på Twitter eller Facebook.
För mer information
Kontakt: Fabio Tittarelli, Consiglio per la ricerca in agricoltura e l'analisi dell'economia agraria - Centro di ricerca Agricoltura e Ambiente (CREA - AA), fabio.tittarelli(at)crea.gov.it
tap and then scroll down to the Add to Home Screen command.